tisdag 16 mars 2010

Det går som bara den!

På bara en vecka har jag gjort stora framsteg. Nu kan jag gå minst två meter utan att hålla i något. Har fått en hyfsad balans och har inga problem att samtidigt som jag förflyttar mig ha något i munnen som jag gnager på:) Jag kör hårdträning och går mest hela tiden själv eller ut med väggar och grejer, runt runt i vardagsrum och kök. Brorsan hjälper gärna mig och han kallar mig för Maxis! Jag har också krypit upp för trappan (en trapp satts) några gånger så nu kan inte mamma och pappa sitta och sova i soffan längre. Just nu kör jag morgontortyr, 05.30 tycker jag e en lämplig tid att siga upp.
Visst e jag fin i tennis bodyn, den hadde brorsan i samma ålder.

1 kommentar:

  1. Vi längtar efter dig Max och storebror också. Kommer ihåg när Teo var liten och hade den där tröjan. Tennisproffset "pappan" måste vara mycket nöjd med den tröjan.

    Syns snart
    Kram Moster

    SvaraRadera